lottaloving

Så jävla trött på att ta skit ca två ggr/år för något jag inte gjort, tassa på tå, vara snäll, förstående, inte säga något för att förvärra situationen fast hela mitt inre SKRIKER i frustration, så jävla,jävla trött, men jag håller tyst, är förstående,tar att jag får en lur i örat, allt för grodans skull. Jag håller käften för grodans skull, säger inget fast jag vill åka dit och bara skrika, ifrågasätta intelligensnivån på både far och sambo, IDIOTER!! men jag gör det inte... för grodans skull. När grodan ville lära sig vägen till pappa så att han själv skulle kunna cykla,och vi kom dit och liten groda knackade på för att han ville visa mamma sitt fina rum, och sambo öppnade men inte släppte in? varken mamma eller liten groda........ då sa jag inget, bet ihop fast jag ville slå in skallen på henne, särskilt när jag såg litens trumpna ledsna min när vi cyklade hem.
När min fina ,fina unge kommer hem och är ledsen för att fars flickvän sagt åt honom att det är äckligt??? att ha plåster på fingrarna när man äter middag (vet han hur mycket bakterier det finns under plåster?)  då sa jag inget, då tröstade jag bara, när min underbara älskade unge gömde mobilen i kalsongerna? smög in på toa för att ringa sin mamma eftersom både far och flickvän sagt att han inte behöver ringa mamma när han är där, då sa jag inget, eftersom jag varit med om att lite groda får skit för att han berättat för undertecknad, när min fina fina unge kom hem och var ledsen för att pappas flickvän frågat om han trodde att han var tuff för att han inte hade jacka på sig mitt i vintern(att han hade fleecetröja + fodrade luvtröjor hörde liksom inte dit) då sa jag inget heller, tröstade bara och sa att han inte skulle vara ledsen, att han inte skulle bry sig om.
Så många gånger, jag har hållit käften, så många gånger jag har varit så ledsen för min lilla fina pojkes skull, när pappa lovade att dom skulle åka utomlands, och INTE bara sket i att ta med sina barn utan även sket i att berätta att det inte skulle bli av, då fick jag stå och se tårar fyllas i min fina pojkes ögon, JAG fick sitta på säng och trösta försöka försvara,försöka förklara att pappa inte menade så, att det säkert blir någon annan gång, osv, osv.
Så många gånger....................men inte mer,nu JÄVLAR räcker det.
Jag tänker inte ta skit mer för något som någon annan mår dåligt för, jag behöver inte fösöka skydda liten groda, pappa är redan genomskådad, liten groda är INTE dum i huvudet. Så nu är det så att den han bor med kan få ta en lur i örat, den han bor med kan få tassa på tå, JAG gör det INTE!!!!!!!!!!!!
Jag BEHÖVER inte, vilken underbar känsla!
Liten groda är numera stor pojke som fattar så mycket mer än vi stackars dumma vuxna vill se....så är det!
/Tjing