lottaloving

Hur stavar man juste, alltså synonym med bra, okej, fint,trevligt...mm har testat åtskilliga stavningar....ingen ser bra ut, har använt två livlinor (jag ringer en vän) vilket satt hårt åt ska ni veta då undertecknad är MÄKTA stolt över sin femma i svenska, ja,ja jag vet att det var länge sedan vi hade det betygsystemet, OCH?? min femma är väl för hundan fortfarande en femma.....eller hur! I vilket fall som helst så blev båda mina livlinor mycket tysta då jag frågade hur man stavar till juste,livlina nr ett svarade lite svävande...jaaAAAaaa,jag tror inte det finns med i Svenska akademins ordbok (hon är lärare kan tilläggas) OCH en mycket bra sådan kan återigen tilläggas :) hur vet jag det? men, vi är släkt NATURLIGTVIS är hon bra :) Livlina nr två blev först lika tyst, sedan sa han att du får väl googla, och det gjorde jag, sök på synonymer sa han och det gjorde jag, där jag kom fram till att ordet juste inte är så vanligt då kanske, men man tager vad man haver så det fick bli som ni ser här :juste men det ser liksom inte riktigt rätt ut tycker jag :/ så mycket besvär bara för att man vill citera liten groda rätt....jag får lära ungen att prata ordentligt i framtiden. /Tjing

Citat av liten groda när han inspekterar nygjorda operationsärr : det är inte juste att tänka som jag gör nu mamma, men nu tycker jag fan synd om mig själv! Ja, vad svarar man på det? :)

Trodde aldrig att jag skulle sakna min lilla lägenhet så mycket som jag gjort de senaste två dagarna :)
Min älskade lilla trollunge är äntligen opererad och klar, vilken pärs det varit....pust å stön.
Kl 13.00 skulle vi vara där i onsdags, och det var vi,vi var på plats redan 12.30 för säkerhets skull, då skulle vi ju få träffa en narkosläkare och sedan kunde vi gå ut på stan om vi ville,det vara vad som var sagt i telefonen........VISST!
Vi fick under ca fem timmar vänta på att träffa inte mindre än tre olika läkare, under dessa fem timmar så var vi alltså sittande i ett dagrum, där det fanns serietidningar och en tv, Grodan hade ätit frukost vid nio, kl 17.30 fick vi gå in till stan så ungen skulle få något i sig,då hade jag åtskilliga ggr påpekat att han inte ätit sen frukost. Blev han erbjuden en smörgås,ett glas saft??? svar:NEJ  då kunde man kanske tänka sig att jag kunde packat ner våra häckar till cafeterian och inhandlat något där ? och det skulle jag så gärna gjort, men se det fick jag inte för vi måste vänta på att DR skulle komma, i FEM timmar. Till slut blev vi instuvade på ett fyra rum som då var bebott av tre andra barn med förälder, yngsta 1 år äldsta 9,sen johannes då på 11, jag kan säga så här: Under dagtid var jag tvungen att fälla ihop min tältsäng för annars kunde dom inte byta blöjor på sina barn, jag låg nämligen i/på skötbordsplatsen. Men va fan jag fick åtminstonde vara där med min groda, det var det viktigaste.
Dag ett kom vi alltså inte ner på stan förrän runt 18 tiden, men då var det mc Donalds som gällde :)  Johannes skulle ju fasta från 08.00 på morgonen så han  åt som om hans sista stund var kommen.
Dag två inleddes med att en sköterska kom och talade om att Johannes måste vara duschad och liggandes i säng kl 11.30 ungefär eftersom operationen skulle ske före tolv, jomen HALLÅ! var det nån som hade trott att det skulle inträffa, nä!  14.15 blev en väldigt nervös och hungrig liten groda nerkörd till op, Och stezoliden (lugnande) som han fått innan hade NOLL inverkan. Han var så nervös så att han bokstavligt talat hackade tänder när vi rullade ner honom två våningar till farbror narkosdr som stod och väntade....men heder åt den läkaren vill jag säga ,vilken UNDERBAR kille, han skrattade skojade, pratade och pekade på olika utrustningar så mycket att liten groda slutade hacka tänder i ren förvåning, han såg inte ens när dom satte kanylen i hans hand, han var för upptagen med att titta på konstig snattrande Dr :)  nu får du säga godnatt till mamma sa dom och sen var det i princip just det han han med, en tendens till tår i ögat medan käck mamma stod och kom med uppmuntrande hejjarop i stil med, det här är en baggis, du kommer inte märka något, vi ses om en stund, etc,etc
Sen bröt käck mamma ihop TOTALT.......... i samma sekund han slöt sina blå så började mina tårar spruta som ett rent vattenfall, kände hur varje nerv i hela kroppen darrade av ansträgningen att spela så förbannat oberörd. Det vackraste i världen och my reason for living låg nu där på en bår totalt utlämnad åt andra händer än mina och jag kunde inte göra ett dugg åt det, jag hade total brist på kontroll, och det är den VÄRSTA känsla jag vet. I 1 1/2 timme satt jag sen på helspänn och försökte desperat läsa en tidning.....det gick INTE!
Tog mig två våningar ner till kiosken där jag inhandlade en löjlig liten tiger med ett hjärta i famnen till min pojke (ja, jag VET att han är 11) men han är och förblir min BÄBIS....speciellt i en stund som denna.
När dom till slut kom och hämtade mig var det en sovande liten groda jag fick komma in till, det tog ca en timme innan han vaknade och då hade han så ont så dom gav honom morfin, då däckade han igen :)  men vad jag var lycklig :)
resten av kvällen satt jag vid hans säng uppe i "vårat" rum och höll sovande liten groda i handen, i den andra handen kramade han hårt tigern som han fått av sin mamma :)

I morse var det en mycket hungrig pojke som vaknade, ingen mat på 24 timmar och sovit ca16 timmar från att han blev sövd. Vid 9.30 kom pappa in på vår sal till liten grodas stora glädje (han skulle spana in sköterskor så klart ;)  ) när undertecknad påpekade detta log han rart.
Nu är vi hemma i VÅR stad, i VÅR lägenhet och har släpat fram stora madrassen framför tv:n, två filmer är hyrda, hallonsodan är på plats liksom kexchokladen, alla gosetäcken huset kan uppbringa är framtagna, och fet svart pojk katt ligger belåtet uppkrupen i grodans famn, nöjd med att hans ( och bara hans enligt honom) husse är på plats igen :)
Tjing/

Jaha så var det dags, dagen är inne, klockan halvtolv kommer far och hämtar kolugn groda och halvt hysterisk mor (fast bara på insidan), halvt hysteriskt alltså.
Jag VET att det är en vanlig operation, men det spelar ingen roll, i min skalle har redan allt som kan gå fel gått fel, och då mina kära vänner så HJÄLPER det ju inte om man har ett ex som ALLTID talade om för en att man framkallade saker själv genom att TÄNKA dom, jamen hur bra känns det i en stund som denna :(
Är man född in i en släkt fullmatad av hypokondriker så ÄR man..kan JAG rå för att jag fick höra meningar så som : Blir man sövd så vaknar man aldrig, eller : Tänk jag glömmer ALDRIG farbror Ville, han skulle bara ta bort halsmandlarna, han kom aldrig mer hem igen han!!  Detta var sådant jag fick serverat över mitt lilla huvud redan till modersmjölken, just det!  BARN HÖR, och tro inte för EN enda sekund något annat, barn hör ALLT!
Det är jag ett levande bevis på, men eftersom jag försöker bryta en massa mönster så har jag lyckats (tror jag) att lura lillgrodan, inte med ett enda ord har jag andats om hur rädd jag egentligen är, ELLER så är han så smart att han lurat mig att tro att jag lurat honom :)  det skulle mmycket väl kunna vara fallet, det får vi väl se med tiden.
Klockan 13.00 skall vi träffa Dr narkos (nej han heter INTE så) sedan får vi göra vad vi vill fram till kvällen, då vi ska ta in på vårat rum på sjukhuset på avd 95 B. Så idag ska vi förhoppningsvis utfortska Uppsala stad lite grand, hur man nu kan göra det i mitt sällskap, jag som ställer mig och skriker om du släpper mig i någon annan stadsdel än min egen.
Har noll lokalsinne, men jag har ju Johannes, underbara, vackra, lugna, ljuvliga Johannes som är ALLT jag inte är :)

Det tar ju aldrig slut, vart jag än vänder mig så är det snö.
Känner hur otroligt trött jag är på den här baskade kylan nu, ingen energi kvar till någonting.
Vill INTE ha någon mer SNÖ..........FATTA!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Vilken jäkla tur att man inte bor högre upp än man gör /Tjing

en vecka kvar idag, tiden släpar sig verkligen fram. Inte så att jag direkt ser fram emot att  ligga inlagd på sjukhus och tvingas spela tapper när min fina underbara unge ska sövas och opereras, men jag vill ha skiten gjord nu, så att vi kan börja se framåt igen, grodan mot en vår full av spring och bus och jag mot en vår utan oro. Jag vet att det inte är FARLIGT att ha en testikel liggande i magen, men enligt min son (och honom litar jag på ) så gör det ont, ibland jäkligt ont och ibland ....bara ont.
Och framför allt, den ÄR inflammerad, det kanske inte är farligt men det kan fan inte vara bra!!!!!
/Tjing

En sådan där härlig underbar söndag med massor av vit snö och sol som får allt att glittra :)
vi är på väg till andra sidan staden, grodan för att Battla med bästa polaren (åldersskillnad ca30 år) i guitarhero :) och jag för att bara slappa, hejja på och allmänt må bra, god mat i gott sällskap, kan det bli så mycket bättre?
I morgon börjar allvaret igen, ska upp 04.45...jepp, jepp, pigg och glad helst.
Har hamnat på en rätt liten Förskola inte alltför långt hemifrån, trivs jag ? har inte kunnat bestämma mig ännu, det finns alltid för och nackdelar, så är det ju vart man än kommer. Jag kan säga så här, jag har varit på bättre, det är alltid intriger och skit när det enbart är kvinnor på arbetsplatsen, fram för mer män och raka rör,höj lönen så kanske dom nappar till slut, det märks DIREKT om det finns en man på arbetsplatsen, sättet att komunicera blir helt annorlunda.....me like:)
/Tjing

Idag tröttnade jag, tog resolut luren och slog nummret till Akademiska i Uppsala, fick en trevlig sköterska i andra änden av luren, hon talade om för mig att vi hade fått tid för operation Torsdagen den 26/2 kl 06.45. Om drygt TVÅ jäkla veckor alltså, det är en sak jag verkligen inte FATTAR i den här jävla soppan, varenda läkare jag mött eller talat med i telefonen (och det har varit en del) har sagt ,och jag citerar tamefan nu : det är inte bra att testikeln ligger i magen så den ska vi naturligtvis ta bort därifrån, OCH på min fråga NÄR så har svaret från SAMTLIGA varit : snarast, Dr nr ett, sa inom några dagar, Dr nr två sa det rör sig om dagar, OCH Dr nr tre sa inom en vecka............ vad har man för JÄVLA tidsuppfattning i det här landet??????? Nu har han gått med detta sedan den 1/1-09 alltså 6 hela veckor och nu ska vi alltså vänta två till. Men grattis!

Inom en vecka sa Läkaren på Akademiska sjukhuset, operationen sker inom en vecka. Det är nu fem dagar sedan och om jag inte får flygpost i helgen med kallelse så snackade alltså den här också skit. Varför blir jag förvånad?????

Så var vi då och besökte Akademiska sjukhuset i Uppsala igår, eller barnsjukhuset (det är en alldeles egen byggnad faktiskt). Det första som slog mig var hur enormt stort det var.
Jag hade förväntat mig ett sjukhus, dvs EN byggnad, herregud det var ju ett helt område med byggnader, OTROLIGT!
Väl där gick det undan, vi kom in precis på den tiden vi fått, ingen onödig väntan. Väl där inne gick det också fort, det enda jag reagerade på var att läkaren inte läst brevet om Johannes som de fått från Vår lilla stads sjukhus, men det hade dock hans kollega som slöt sig till vårat sällskap en stund senare.
Nu till fakta, testikeln har vridit sig lite( inte helt så den går fortfarande att rädda) och är inflammerad, så det blir operation inom en vecka, bra,mycket bra, är fantastiskt glad och tacksam att jag stod på mig och VÄGRADE  ta den tid dom ville ge mig först, den om fem veckor när Uppsala Dr skulle till vår stad för ett annat besök och kunde peta in Johannes också.
Vad hade hänt då? om vi väntat med inflammerad testikel, det är ju för sjutton FARLIGT och det är ett BARN det handlar om. Nåväl, nu väntar vi med spänning på vilken dag vi ska fara tillbaka dit och få sova kvar.
Frågade grodan om han är orolig, men nej då, inte ännu i alla fall....skönt.
Vill också säga att jag är min bror evigt tacksam för att han sköt upp arbete och inbokade möten för att ta oss till Uppsala fram och tillbaka i stället. Vilken underbar brorsa jag har.
/Tjing

Så var det dags då, efter lång väntan och till grodans stora frustration skall vi alltså bege oss till Akademiska sjukhuset i Uppsala. Kl 14.20 skall vi vara där,fast Johannes (grodan) tänker inte åka säger han :jag tänker INTE åka dit! jag tänker INTE klä av mig för nån jäkla gubbe någon mer gång, JAG GÖR DET INTE!!!!!!!!!!!!!!!!! Så har det låtit sista två dagarna, och jag kan inte klandra honom, fast efter idag skall det väl ändå vara över? det kan väl inte vara så mycket mer än operation kvar kan jag tycka. Nåväl vi lämnar hemmet om ca 20 minuter så får vi se hur pass mycket klokare vi är när vi kommer hem /Tjing